Min helg började redan i torsdags då jag hämtade en kurskamrat från Linnéuniversitetet, på stationen i Alvesta. Vi fick en trevlig kväll med utbyte av erfarenheter och andra godsaker. Det är alltid spännande att träffa nya människor, speciellt om de delar skrivintresset.

På fredag morgon tog vi oss till Växjö där föreläsningarna i Kreativt Skrivande-kursen skulle hållas. Först ut var Maria Nilson som pratade om genusperspektiv i böcker. Intressant och givande. En nyhet för mig var att det bara fanns ett kön fram till 1700-talet och att kvinnan inte räknades utan bara var ett bihang till mannen. Det blev så tydligt då att samhället fortfarande har en del att jobba på. Vilken syn Freud hade som menade att eftersom mannen hade kastreringsångest använder han hjärnan och blir intellektuell, medan kvinnan som inte har denna ångest, aldrig kan bli bildad!

Efter lunchen var det dags att lyssna på Tomas Bannerhed och hans väg till utgivning. Jag har tyvärr inte hunnit läsa någon av hans böcker, men ska skriva upp dem på min lista. Fängslande att få höra hur andra fått sina romaner utgivna och hur deras process på vägen dit sett ut. Han framhöll att man ska vara inne i berättelsens nu. Genom gestaltningen visar man fram liv. En tanke man kan ställa sig är t.ex. varför man beskriver ett rum om huvudpersonen har bott i huset hela sitt liv. Då ser man det inte från karaktären, utan det är en beskrivning till läsaren. En balansgång förstås, för läsaren måste ju dras in i karaktärens miljö. Men värt att tänka på.

I ärlighetens namn måste jag säga att den sista delen då Nina Wadensjö berättade om förlagsverksamhet var mest intressant. Kanske för att det är dit jag vill nå, men också för att hon lyckats pricka in de punkter som jag är mest nyfiken på. Ett tips om följebrevet var att det ska vara knappt en A4-sida och bara någon rad om dig själv. Ange t.ex. om du gått någon skrivarkurs, men det mesta ska handla om boken. Om det ringer någon och du har fått ett ja, tar det cirka ett till två år innan utgivning. I alla fall på de större förlagen. Man kan kolla i Svensk bokhandels katalog och leta efter ett förlag som ger ut liknande genrer, innan man väljer vilka att skicka till. Nina är en superbra föredragshållare som höll sin publiks intresse hela vägen.

Efter denna givande dag var det dags att sätta sig i bilen och ta sig till Alingsås. Egenutgivarna skulle ha fortbildningsträff på lördagen och Grand Hotel väntade. Min nyfunne vän gjorde resan trevlig och tiden gick snabbt.

I Alingsås hade redan ett gäng egenutgivare samlats i restaurangen och det blev glada samtal medan jag åt min Toast Skagen tillsammans med ett glas vitt. Kvällen blev skön, men inte alltför sen efter en givande dag.

Klas Berggren startade lördagen med att berätta om sin väg som egenutgivare och hur han fått till en ljudbok av romanen Träsk. Väldigt intressant och det var nästan lite synd att lunchen avbröt, även om Klas fick tillfälle att fortsätta berätta en stund under eftermiddagen. Att försöka få sin bok känd är inte lätt och i bruset av alla nya böcker är det svårt att sticka ut. Denna insikt hade jag förstås redan förut, men det är bra att bli påmind ibland.

Efter lunch tog Lars Rambe från Hoi vid. Han kunde delge statistik och fakta, men även berätta att Hoi numera alltid ger ut i alla format, fysisk bok, e-bok och ljudbok. Jag tänker mig att man numera måste tänka lite på att man inte har allt för många namn, inte allt för krånglig intrig och eventuellt vara lite mer tydlig i sin text, med tanke på att romanen troligen kommer ut som ljudbok också om man blir antagen av förlag. Detta är en växande marknad. Men, jag måste förstås skriva färdigt min historia först ?.

Sålde i alla fall två böcker av min Steg för steg till ett perfekt manus, vilket förstås är skoj. Faktaboken där man kan följa en struktur på hur man redigerar sitt manus har fått goda vitsord. Själv är jag också hjälpt av den när jag skriver, och boken förenklar mitt redigeringsarbete i slutändan. Som Nina sa: Ju mer du säljer, desto mer säljer du. Mun till mun metoden är mer effektiv än reklam.

Lördagskvällen och söndagen tillbringade jag med Skrivartrion. Yvette och Jessika är trofasta vänner och vi brukar träffas eller zooma med jämna mellanrum. Då peppar vi varandra och hjälper till med tips och råd. Alltid så himla uppmuntrande att dela tankar med dem. Alingsås är en trevlig stad där Säveån ringlar igenom lite här och där. Mysiga butiker och gamla fina byggnader pryder gatorna. Goda pizzor har de också. Så detta var verkligen en helg att minnas och njuta av.